Debatt

sitter och läser lite debatt på aftonbladet, blir som vanligt jävligt irriterad på samhället vi lever i.

Brottsoffermyndigheten som kommer till andra slutsatser än vad domstolen gör t ex.
En mamma har fått sin dotter mördad men brottsoffermyndigheten tycker att skadeståndet var för stort och sänker det, trots att domstolen kommit till en annan slutsats.
Det är så man vill kräkas. Klart som fan att staten ska betala ut henne skadestånd och sen försöka få ut pengar av gärningsmannen. Även om staten inte begått brottet.
Annars kan vi ju skrota brottsoffermyndigheten.

Vad domstolen säger är vad som ska gälla. Men tydligen inte enligt andra myndigheter. Så vad hindrar mig att ta lagen i egna händer? När inte ens myndigheter följer domstolens regler.

Ge kvinnan sina pengar och håll käften statjävel. Ska man hård dra det så är det statens fel att mordet begicks eftersom samhället inte gått in tidigare.

blir galen av att läsa om sådna där saker. Ingen som gör något åt det heller.
Försäkringskassan ska bestämma hur länge hon får sörja, vilket förmodligen blir en vecka eller två eftersom sorg inte är en sjukdom. Arbeta ska man göra, oavsett vad. Sorg eller inte sorg.

Domstolen ska fastställa ett straff för gärningsmannen. Vilket blir ett par år i en hotell liknande byggnad. Frihetsberövad? haha jaja visst, inlåst i sin egen sorg är det också ett frihetsberövande? så klart det är. Hon är mera frihetsberövad än vad gärningsmannen är.
Här ska även skadestånd bestämmas. Hennes lidande ska sättas ner till några fjuttiga kronor

Kronofogden ska kontaktas för att få ut skadeståndet. Detta ska hon göra själv, får ingen hjälp med den biten. Efter typ 6 månader kommer ett papper med tre rader text som säger att gärningsmannen saknar inkomst. Detta har oftast domstolen kommit fram till redan.

Sen ska brottsoffermyndighetens blandas in. En ny utredning. Hon har nog inte lidit så här mycket som domstolen säger. Har hon extrem tur så kanske hon får några kronor av dom.

Kriminalvården kommer höra av sig med information om gärningsmannen, typ när han ska ut och glassa i samhället, vilket sker fort. För det är ju synd om honom. Han måste ju ut i solen och han är ju så trevligt enligt personalen. När han sen ska släppas ut så har hon ingenting att säga till om. Om hon är rädd så ska polisen kontaktas, men det måste ju ha hänt något för att dom ska agera, som om inte mordet på hennes barn var tillräckligt.

Psykiskt mår hon skit, psykvården kommer skriva ut tabletter efter tabletter, droga henne. Försöka få henne att prata om det som har hänt. Men hon kommer bara känna sig tom och ensam.
Hennes liv är förstört.
Hon har förlorat sitt barn för att någon annan hade behov eller för att någon annan kände en vrede som behövde komma ut.
Vem hjälper henne?
Hon får bara hjälp om hon är beredd att slå sig fram. Hur många orkar det?


För det är gärningsmannen det är synd om, hon är bara någon som är jobbig och kostar samhället pengar.

Underbara sverige